Asiens kulinariska utmaningar.
I sydostasien kan det vara omtumlande att ge sig i kast med det lokala köket. Som försiktigt nämndes artikeln om restaurangen Kamphant Studio består dieten ofta av nudel- och rissoppor. Den som är mer vågad än så kan dock få positiva överraskningar. Orm är exklusivt kött som inte alls smakar illa och som därför ibland finns på menyer riktade till lokalbefolkningen i den sydvietnamesiska staden Cantho. Det finns också insekter av alla de slag och de har en tendens att smaka bättre än de ser ut. Ibland kryddar man och behandlar dem på olika sätt. Fisk finns givetvis i stora mängder längs hela Mekongfloden. Sniglar är också vanliga. I Kambodja är det inte alls ovanligt att äta stora marinerade och friterade spindlar. Benen är mer smakrika än resten av kroppen. Om spindeln inte riktigt vill slinka ner finns oftast en möjlighet att skölja ner den med lokalt producerat risvin. Det kan även behövas om du köpt ett kokt ägg med ankfoster i. Fostret märks inte alls och i övrigt smakar ägget bara äggula (för säkerhets skull är bilden på ett sådant ägg suddig). Klibbris är vanligt i Laos bland de mindre spektakulära maträtterna. Det äts med händerna och har influerat befolkningen i Kratie i norra Kambodja att tillverka en variant med nötter. Den säljs i bamburör som man skalar och är något rekommenderas. Men något man absolut måste prova i Kambodja är Amok, Lok Lak och Tom Yum. De finns i många varianter och innehåller inget, förutom möjligtvis starka kryddor, som skrämmer den försiktige. Det finns också annat gott som till exempel palmhjärta och godis av palmsocker. Och i värsta fall går det att snabbt boka in sig i en sovbuss bort någonstan annanstans.