Donau, av Claudio Magris

Det här är en mastig bok som mestadels handlar om området nära floden Donau i Europa. Du bör inte läsa den som din första bok om sydosteuropa. Författaren gör rikligt med stickspår från floden men kommer alltid tillbaka till huvudämnet. Han är mycket påläst om poesi och litteratur. Det visar sig tydligt när han reflekterar och filosoferar runt lite allt möjligt han råkar på under sin färd längs Donau och en bit från den. Ganska ofta går stickspåren till andra världsdelar och då normalt till skönlitteratur eller filosofi. När han resonerar jämför han gärna hela böcker och det gör hans egen text svår att ta till sig för den som inte läst samma böcker. Exempelvis förekommer Kafka och Nietzsche väldigt många gånger. Av och till ger sig Claudio i kast med att beskriva historiska skeenden och det finns gott om lärorika partier, men de kan vara svåra att ta till sig om man inte redan känner till historierna han refererar till eftersom han oftast inte berättar bakgrundshistorien. Ibland skriver han på ett sätt som verkar vara ironiskt och ibland kan man läsa honom som fördomsfull. De första 100-200 sidorna är mycket tunga att läsa men sedan följer ett långt parti där texten är lättillgänglig. I det lättare partiet pratar han mer rakt och berättar mer om historiska skeenden än att hänvisa till skönlitterära och poetiska verk. Avslutningen är någonstans mittemellan de tunga och det lätta partierna. Claudio hade vunnit på att korta ned sin bok med minst 100 sidor, men han har ändå lyckats åstadkomma en bok som är värd att läsa och den är mest värdefull när du redan kan mycket om länderna vid Donau.

Donau
Tredje tryckningen, 398 sidor, Forum förlag, 1990 (Ursprungligen från 1986)
Författare: Claudio Magris
ISBN 91-37-09827-6