Ett morgonvrål i Tikal
Den som varit i Guatemala och inte sett Tikal har missat mycket. Mayaindianerna hade flera olika maktområden som ofta stred mot varandra. Tikal var huvudstad i ett sådant område i det som nu är norra Guatemala. Av omtvistade orsaker övergavs staden i slutet vid 800-talet. Efter det klamrade sig djungeln fast runt på, över och runt byggnaderna som därför missades helt när de invaderande spanska kolonisatörerna var i trakten. Staden hittades inte igen förrän efter nästan tusen år och nu är den UNESCO-skyddad. Vid upptäckten hade alltså Tikal klarat sig från den plundring och förstörelse som drabbat stora delar av Mellan- och Sydamerika. Området är stort och består nu av stigar som leder mellan byggnader som i olika grad grävts ut. Ett enormt arbete har lagts ned på utgrävningen men den är långt från klar. Nu finns ganska ofta en utgrävd pyramid bredvid en misstänkt lik gräskulle. Många stenar med inristningar berättar om hur livet levdes här. Den som vill sätta sig in i deras betydelse på plats bör först ha läst någon av de många böcker som skrivits i ämnet (exempelvis John Montgomery’s Tikal, an illustrated history of the Ancient Maya Capital). En favorit här är att stiga upp mycket tidigt på morgonen, fort ta sig genom området och upp på en någorlunda hög pyramid för att där se soluppgången. Lättaste sättet att lyckas med det är att bosätta sig i någon av de små bungalow-husen som finns vid entrén och näst lättast är att bo i staden Flores och att därifrån med en mycket tidig buss åka till Tikal. Solens uppgång ackomanjeras ofta av de små vrålaporna som då sitter högt uppe i träden och ger prov på en imponerande röstkapacitet, men man vänjer sig snabbt vid dem och alla andra djur som bor här.