Flugfiske i Nordmakedonien

Reseberättelser

Dag 3. Järnporten.

Innan frukost skiftar himlen i mörkt blå och grå. Här och var tittar en gulröd sol fram. Det är vackert och nästan spöklikt med bergens siluetter under dem och Donau mellan oss och stranden. I restaurangen undrar personalen var vi är någonstans. Av alla svenskar och danskar ombord är bara Mikael på plats den första tiden. Den danske reseledaren väcks och hon ropar ut i högtalarna att frukosten är serverad. På personalen låter det som att vi just satt rekord i många med oväntat sen ankomst till frukosten.

Alla har inte ätit färdigt när vi kallas upp på däck för att se på när vårt skepp, Der Kleine Prinz, tar sig genom de två lyften i slussen Djerdap 1. Information om vad vi ser kommer i högtalarna på svenska och danska. Vädret är gråmulet och bekvämt men de flesta av oss har tagit på oss långärmat.

En kort stund efter slussningen samlas vi alla i baren för att delta i en provning av några av skeppets viner. Marija leder provningen och musikerna spelar musik mellan sorterna som provas. Av och till äter vi av ostarna som står på bordet. Åsikterna om vilka viner som är mest populära går isär. Plötsligt försvinner reseledarna från provningen och snart ropar de i högtalarna att alla som vill se sevärdheter behöver komma upp på soldäck och ta med sig en hörsnäcka på vägen dit.

Till vänster om båten har vi den första sevärdheten, Tabula Traiana. Den romerska stentavlan från början av 100-talet hade ursprungligen en plats många meter under nuvarande vattennivå. Strax vänder vi blicken åt höger för att se europas största stenskulptur, Decebalus Rex. En rumänsk affärsman som bor i Italien ville hedra Dakernas kung Decebal. Det var han som tog livet av sig när han förlorade mot den romerske kejsaren Trajanus. Klostret Mraconia som byggts och rivits och flyttats syns på vår högra sida en kort sträcka före fyren där en fyrvaktare skall ha fått 13 barn. Folk kliver av ur små båtar för att följa en landgång in till en grottkyrka och nästan bredvid den har vi Veteranigrottan innan det blir lugnare.

Regnet kom vid tre-tiden på eftermiddagen och tilltog i styrka efter en timme. Det blixtrar och bergssidorna vid stranden försvinner nästan helt i grått. När vi går och lyssnar på Mikaels improviserade föreläsning om delningen av romerska riket och sedan kyrkan, Osmaner, Österrikare, och två olika Jugoslavien har vi fått fram solen igen. Medeltidsborgen Golubac passeras mitt i föreläsningen som på nåder slutar långt efter när baren vill vara helt tillgänglig för kunder. Kvar av dagen är bara att äta middag och att ställa om våra klockor. Personalen hoppas att vi både skall ställa om dem och göra det åt rätt håll.