Våra resor för fågel, fjäril, trollslända och tiger mm.
Våra resor för fågel, fjäril, trollslända och tiger mm.

Reseberättelser

Dag 4. Desesti – Gutai, Tuppkammen – Breb.

Fikapaus bakom Tuppkammen (Creasta Cocusului) i Maramures, Rumänien.

Strax efter klockan 8 sitter vi i bussen med Viorel bakom ratten och siktet inställt på Gutaipasset. Därifrån skall vi vandra upp till Tuppkammen (Creasta Cocusului), äta picknick och sedan gå ned till Breb. Mikael pratar i telefon med någon och framme i passet använder vi toaletten hos Hanul Pintea Viteazul. Reseledaren berättar hur vi skall bete oss om fårhundarna trilskas och säger att vi skall få sällskap av en rumänsk guide, Gabriel Motica, om vi vill dela gruppen på väg ned från lunchstället. Guiden har inte kommit när vi går in i skogen men i stället följer en vit hund med.

I lövskogen är vandringen bekväm men en aning kall. Vi går och pratar och lirkar oss ibland förbi ett lerigt parti. Till sist kommer vi ut på öppna fält. Det är soligt och värmen stiger mycket snabbt. På håll ser vi skidbackar, fårhägn, får och något som kan ha varit en tegelfabrik. Några av oss vill springa i förväg och andra tar det lugnare men vi håller ihop bra. Stämningen är trivsam och vi filosoferar om lite allt möjligt.

När vägen börjat bli brantare ser vi en fårflock nära framför oss. Vi tar en liten omväg men blir ändå upptäckta av hundarna som skäller och springer mot oss. Herdarna reagerar och kallar tillbaka hundarna.

Vi undrar var den rumänske guiden tagit vägen och får veta att han blivit stött och åkt hem när Mikael bett honom gå ikapp oss. Dagarna innan hade Gabriel stämt träff tre gånger utan att komma och när vi var före honom till Gutaipasset ville Mikael inte riskera att vi skulle vänta i onödan. Vi får se om han hade behövts. Eller så är det hunden som är guiden.

Sista sträckan upp till toppen är kämpig men det är underbart att komma dit. Vi ligger och latar oss i solen, äter picknick och blir bjudna på hemgjort vin av en glad och språksam rumänsk herre med stor mage. Han har med sig en pojke och en annan man. Pojken fick bära packningen. De är från Surdesti och mannen med vinet gör mycket reklam för den UNESCO-skyddade träkyrkan i hans hemby. Den kyrkan är högst av världsarvskyrkorna. Han pratar också om sina bekanta i Breb som driver ett ställe som heter Badou och där tycker vår nyfunne vän att vi skall bo. Vi tittar lite på utsikten och byarna vi varit i eller skall gå till. Ett par örnar glidflyger ovanför oss. Här är det lätt att bli kvar längre än planerat.
På väg till Creasta Cocusului.

Fyra män med stora ryggsäckar går förbi oss när vi börjat fundera på att packa ihop och gå ned. De skall skärmflyga. Två stannar på ett fält ganska nära oss och två går längre bort. Den som först kommer upp i luften flyger fram och tillbaka över Tuppkammen och låter som en fågel eller sjunger sånger. Den som är sist verkar vara nervös men kommer slutligen upp i luften samtidigt som vi börjar gå ned.
Hängflygning över Tuppkammen i Maramures. 150626-0704 Maramures 075

En av oss har gått i förväg och Mikael går sist. Precis i början av stigen snubblar en man och landar på vår yngste vandrare. Det blir tumult och vi blir alla lite skärrade. Skadorna är inte värre än att vi försiktigt tar oss ned. Fast eftersom bågen på ett par glasögon brutits av blir takten långsam.
Nedanför det brantaste partiet gör vi ett fäste för glasögonen av en rem från Mikaels ryggsäck och ett stöd för en arm av picknick-duken. Snart hittar vi tre terrängfordon fulla med tjeckiska män. Mikael pratar med dem och de tar med sig vår mest mörbultade deltagare till Breb. Vi skickar meddelande till värdarna där att han är på väg och att det kan vara bra om en doktor ser så att inget allvarligt skadats.
Nära Creasta Cocusului, Maramures, Rumänien. 150626-0704 Maramures 080 150626-0704 Maramures 081

Snart stannar vi för att titta på ödlor (Salamander Salamander och Triturus Montandoni) och en myr som sägs vara skandinavisk. Det är ett litet område som är helt annorlunda mot allt annat vi sett här. Tillbaka på skogsvägen ser vi ibland pölar med grodor i. En bit ned i skogen blir vägen besvärlig och vissa vattensamlingar är stora. Vi ser hur de som avverkar skogen kört sönder vägarna och rivit ned träden. På ett ställe håller två män på att bygga något av trä mitt på vägen.
Vandring från Creasta Cocusuli till Breb i Maramures, Rumänien. 150626-0704 Maramures 089 150626-0704 Maramures 090 150626-0704 Maramures 092 150626-0704 Maramures 093 150626-0704 Maramures 094

Efter någon timme är vi trötta och vilar oss allt oftare. På vår GPS ser vi hur långt det är kvar, fågelvägen. Vid ett stopp springer hunden efter en räv och vi tycker att han var lite rolig eftersom det var en av oss som först pekade ut räven åt hunden. Snart är vår följeslagare tillbaka utan byte. Till vår lista av djur vi sett har vi nu lagt en räv, några örnar, ett antal grodor och en orm. Vi hade säkert sett mer om bara blåbärsbuskarna hade haft fler bär.

Framme i Breb skrämmer vår hund en höna så att den fastnar under ett staket. En resolut vandrare räddar den och i centrala byn går vi vi lika bestämt till butiken och köper glass och öl. Vi konstaterar också att folk förbereder sig på fest. Snart får vi veta att det är en fest som är i hela Maramures och att den är döpt efter ett helgon. Det är fint med alla människor klädda på traditionellt vis.
En höna som skrämts av vår hund räddas.

Vid middagen hos Marioara hamnar vi i samtal med kvinnan som kom med sina tre döttrar. Hon är från Sydafrika men döttrarna är uppvuxna i Israel. De är 12, 15 och 17 år gamla. Snart tar maten över intresset och samtalet ebbar ut. Till nubbarna sjunger vi och stojar. Mot slutet pratar vi om morgondagen, och reflekterar över det senaste dygnet. På kvällen regnar det en aning.