Dag 2. Mauritius – Antananarivo, Madagaskar

Vi flyger lågt över ön Mauritius där vi skall mellanlanda. Det är soligt och landet under oss är grönt och vackert. Små vita moln rör sig ibland mellan oss och marken. Det mesta är platt men det finns också små berg.

När vi landat töms planet på resenärer som skall till Mauritius och besättningen byts ut. Vi får inte gå ut men passar på att sträcka på oss och prata med varandra. En dryg timme senare är vi i luften igen.

Efter ungefär 90 minuters flygning passerar vi ned genom molnen och får ett odlingslandskap under oss. Det är indelat i små gröna och brunröda tegar. Husen har samma färg som marken och står ibland ensamma och ibland som små byar. Vi ser små berg och att folk bor på olika höjd mot varandra. Här finns nästan inga träd alls.

I Antananarivo går det smidigt för alla utom en i vår grupp att komma genom passkontrollerna. Att man kan köpa visum vid ankomst är nytt och fållorna med de blanka metallstängslen vi får gå genom är ännu nyare. Nu går det till och med att betala med kreditkort, vilket Mikael säger inte fungerade nyss när han var här.

Lokalguiden Patrick möter oss vid växlingsföretagen och bankomaterna. Han tar med oss till bussen där chauffören Hasina och hans medhjälpare Saka packar vårt bagage. Efter bara någon minuts körning är vi incheckade i IC Hotel. Några kvickar sig ned till simbassängen och till att beställa öl i baren. Det är sen eftermiddag och solen hjälper oss att trivas.

Kl. 19 åker vi några få minuter med bussen till den lilla restaurangen Tamrap Thai Food Ivato. Där är det först lite förvirring och sedan får Mikael hjälplig ordning på mat och dricka. Vi sitter lagom ihopträngda i restaurangens inomhusdel. Köket rör dock till det en aning så att maten levereras i konstiga omgångar men det går ändå. Vi har det bra och det blir ett glatt tjatter i gruppen.

Vi pratar också om cyklonen som härjat i Andasibe och att det är dit vi skall i morgon. Den kommer att tvinga oss att göra saker i en lite annan ordning än planerat men vad gör det nu när vi är igång?

När solen blir till skugga går vi till rummen. Ibland hörs att någon flitig arbetare fortfarande hamrar och sågar. Sportplanen mellan oss och fabriken Hong Yuan Machinery har madagaskars karaktäristiskt röda jord. Det kvittrar överallt och vi hör att det finns gott om människor i närheten men de är inte högljudda. Det har varit en lång dag och många av oss somnar fort.