Vandra i underbara Bjelasnica!

Reseberättelser

Dag 3. Köln.

Morgonen startade lugnt. Det var ingen kö till frukosten och någon timme efter den hade vi säkerhetsgenomgången vi pratade om igår. Hade vi hört instruktionerna och de varit kompletta hade övningen blivit mindre förvirrande än den blev men nu vet vi vad som behöver göras. Det var en festlig syn att se oss alla sitta i baren iförda oranga flytvästar.

Det skulle egentligen ha varit en timme mellan säkerhetsövningen och en provning av staden Kölns egen öltyp, Kölsch, men personalen startade tidigt och aningen anonymt eftersom vi resenärer sades vara törstiga. Kölsch är en lageröl som serveras i raka 2 dl glas och de sägs fyllas på hela tiden om man inte passar sig.

I samband med lunchen fick vi veta att båten är sen och skall anlända i Köln klockan 14.30. Ankomsttiden visade sig vara opmtimistisk. Vi var varma och trötta på att vänta när vi väl kom av båten. Dagen är sval och det är svårt att tänka sig att Köln skall vara en förhållandevis varm stad för att ligga i Tyskland.

Vi följer kajen Frankenwerft norrut så att Rhen blir till vänster och vi lätt kan gå under järnvägsbron Hohenzollernbrücke. Precis innan nästa bro, Deutzer Brücke, stannar vi och lyssnade på en föreläsning om vattenmätaren Pegel Köln. Den ser ut som ett klocktorn. Någon av oss kompletterar med att läsa högt från skylten på tornet. Bakom det följer vi Marknadsgasse och går nästan direkt in till höger på den lilla gatan Buttermarkt. Av och till stannar vi för att prata om marknaden som var här och om Köln och Tyskland.

Snart styr vi våra steg upp åt vänster längs Lintgasse och till Alter Markt, den gamla marknaden, som är en öppen plats. Studenter sjunger högljutt och gör oss nyfikna på vad spexandet går ut på. Vi försöker prata om Rådhuset mittemot och lyckas inte fullt ut lista ut vem statyn som rests av ”försköningsförningen” föreställer.

I andra änden av det gamla markandstorget vänder vi åt vänster och följer en liten uppförsbacke och gatan Am Hof. Den leder till torget, Rocalliplatz, som vetter mot Kölns stora domkyrkas västra fasad. Vi pratar om den, kyrkan och om museet bredvid. Trots att solen är framme är det kallt i luften. I samband med att vi går in i domkyrkan skiljs vi åt och går våra egna vägar tills det är dags för middag.

Kvällen slutar med musik i pianobaren, ett sent tilltugg där och att vi började stäva söderut mot Koblenz. Av och till nämner besättningen att vattenståndet i Rhen är lågt. Vi undrar om det betyder att det är för lågt.