Vandra i underbara Bjelasnica!

Reseberättelser

Dag 10 Manila – Puerto Princesa – Sabang

Vi som var i Laoag hann knappt somna innan det var dags att kliva upp igen. De som flugit privatjet från Vigan var i bättre skick. Lite snabbt ordnar vi med bagage som skall vara kvar här och de få kilon vi får ta med oss och stapplar in i bussen till flygplatsen. Framme i Palawan möts vi på flygplatsen i Puerto Princesa av en lokalguide som berättar lite allmänt och tar med oss till Barangay Irawan där vi besöker “Palawan Wildlife Rescue and Conservation Center”. En mycket snabbtalande guide gör det omöjligt för oss längst bak att höra något av historierna. Mikael försöker bromsa det hela och hjälpa till med översättningar men guidningen är färdig så snabbt att vi knappt märkt att den börjat. En av de få saker vi snappar upp är att räddningscentret för krokodiler även erbjuder oss krokodilkött. Vi är glada när vi får vandra själva och tycker att centret mest verkar vara ett plågoställe för djuren. Hit vill vi inte komma tillbaka.

Palawan ligger i sydväst av Filippinernas utsträckta övärld och är 65 mil lång men bara cirka fyra mil som bredast. Stora delar av ön består av regnskog med en fantastisk av flora och fauna, men lokalguiden säger att det inte finns någon taxi. Ön är känd för sina bländvita stränder, kristallklara vatten och ett fängelse. Puerto Princesa har ca 250.000 invånare och hela ön ungefär 850.000 fördelat på 1,7 miljoner hektar mark. Man lever på truism, jordbruk och fiske. Ris, kokos, cashew och majs är vanliga jordbruksprodukter. Lagarna mot nedskräpning är stränga och i översättningarna får vi veta mycket om marknadspriser för olika grödor, endemiska djur och växter, och kaskelotvalarna som simmar här.

Bussen svänger in till den öppna anstalten Iwahig. Här finns fångar från hela Filippinerna och de har indelats i farlighetsklasser som visas med vilken färg på tröja de bär. Rangordningen är brun, blå, orange och gul. Mikael har en orange tröja på sig. Personalbostäderna finns på området i hus som de får använda gratis. Den äldsta byggnaden är från 1924. I souvenirbutiken har några fångar en dansuppvisning för oss och vill sedan försöka få oss att ge lite extra på det sätt vi just blivit förbjudna att ge. På väg ut fotograferar vi fängelsets entréskylt och åker till ett besök hos Bunuatan Creations där man väver upp till 29 meter på 3-5 dagar av den höga buripalmens fibrer.

Vi äter lunch i mangroveträsket på den mycket trevliga Badjao Seafront Restaurant och åker sedan på en snabb rundtur i Puerto Princesa. Vi passerar marknaden som vi egentligen vill gå in i och stiger av bussen vid katedralen. Guiden berättar om en massaker från den 14:e december 1944 då många dödades i ett hus de blivit instängda i. Det etnografiska museet borde vi också ha besökt men det ser vi inte alls. Men vi passerar en utskiktsplats full av turister. Där förväntas vi fotografera och titta på bakverk. Allt känns som en turistfälla och Mikael gör vad han kan för att vi skall komma därifrån så fort som möjligt.

När vi väl fortsätter går färden norrut på slingrande små djungelvägar ända till Sheridan Beach Resort i samhället Sabang. Receptionen rör till det ganska rejält för Mikael men han löser det genom att ge oss rum och själv stanna i receptionen tills personalen löst resten av trasslet. Här bor vi vid stranden och det blir där man hittar oss tills det där dags för middag på Green Verde Lodge & Restaurant. Ok, några av oss går att hitta i hotellets simbassäng eller vid baren mitt i den. Vädret är nu trevligt och passar bra för en afton på stranden. I morgon skall vi ge oss in i de spektakulära underjordiska flodsystemen som ska finnas i närheten. Det blir nog till att rensa bort sanden mellan tårna när vi skall härifrån.