Vandra i underbara Bjelasnica!

Reseberättelser

Dag 9 Galápagos: Santa Fé och Södra Plaza.

Vi vaknar i en underbart vacker bukt utanför den lilla ön Santa Fé. Det är soligt och temperaturen är bekvämt varm. Till frukost är vi alla tidiga. Runt båtens akter äter en grupp gulstjärtade kirurgfiskar (Prionurus punctatus) av algerna som växer där. Dingyn tar oss i land i tre omgångar. Där ser vi en sovande häger och lyssnar till sjölejonen. Rakt framför oss sitter en ung galapagoshök och tittar. Den låter oss komma väldigt nära. Det passar oss och vårt ivriga fotograferande bra. Några av de unga sjölejonhannarna försöker para sig. Lokalguiden berättar om de speciella landödlorna som bara finns på den här ön och som är störst i hela ögruppen.. De unga ryskorna springer runt och tar kort på sig själva med djuren nära. Vi går mot en stig som leder uppåt och stoppas direkt av ett sovande sjölejon. Det löses sakta med att alla klappar i händerna tills sjölejonet under protester ålat sig iväg.

Opuntiakaktusen är hög och lokalguiden säger att den tappar taggarna när den blir gammal. Eller om det var en annan kaktus som gör så. Snart är det i alla fall dags för de gula Cordiaträden att blomma. Lavaödlor springer här och var. Av och till lyckas vi få en bra bild på dem trots att de är små och snabba. Santa Fés landleguan som är så speciell för den här ön syns då och då. Den kallas också för drushuvudsödla. Ibland stannar de till och tittar på oss och ibland jagar de varandra. Oftast är de lättare att fotografera än lavaödlorna. Men de är färre till antalet. Vi följer stigen mellan kaktusar och små träd utan blad. En Galápagoshök hänger i luften över oss. Våra tre grupper  går åt olika håll på stigen och träffas varteftersom. Innan vi såg höken flög den väldigt lågt över huvudena på några av oss svenskar. En av svenskarna har snubblat på stigen och slagit sig lite.

Från dingyn ser vi hur fregattfåglar flyger lågt och sköljer fötterna innan de stiger. På båten dricker vi saft och äter små knyten med stark sås. Livet fungerar bra! Men vi måste kvicka oss för nu är det dags att snorkla de klarblå vattnet. För dem som inte gjort det tidigare är det en underlig verksamhet men det går ganska bra ändå. Någon hoppar i genom att rulla i baklänges som dykarna i båten bredvid och andra kommer i vattnet på mer försiktiga vis. En havssköldpadda simmar förbi och ett sjölejon simmar bakom en i gruppen och puttar på henne. Tycker sjölejonet kanske att det går för sakta? Tillbaka på båten ser vi att de gulstjärtade kirurgfiskarna äter vidare på båtens alger. Nu måste vi kvicka oss att duscha av oss så att vi inte kommer sent till lunchen.

Många somnade efter lunchen och nu har båten förflyttat sig till Södra Plaza. Lokalguiden berättar att fregatt betyder pirat på latin. Han pratar också om att världens enda nattaktiva mås, svalstjärtade mås (Creagrus furcatus), finns här men att han nu även sett den vid dykmålet Malpello i Colombia.  Vi ser gott om sjölejon och stora opuntiakaktusar. Överallt växer färggrann sesuvia. Färgen på dem växlar över året. Guiden säger att iguanerna fått ett dåligt år och att man kan se det på att de äter av sesuvian, vilket de normalt inte gör. De föredrar att äta Portulaca Galápagos (portulaca howellii) med sina gula blommor. Han nämner i förbigående att antocyaninet i blommorna ger den röda färgen som hänger ihop med klorofyll. Iguanerna är också smalare än de brukar vara. På den här ön finns även en iguan som är en blandning av vatten- och landödlorna. Vattenödlorna har helt enkelt simmat hit och parat sig med landiguanhonor. De havsleguaner som finns här är små eftersom tillgången till mat är dålig.

Ibland ser vi en kaktusfink och de försöker vi alltid ta kort på men de har en tendens att sitta bakom något. Vi har uppehållsväder och det är bra för våra fotografer. Finkarna leder till en föreläsning om Darwins upptäckter och att de skiljer sig åt mellan öarna. Växtligheten här är låg, färggrann och med några få högre växter. På toppen av de lutande ön ser vi sjölejon som hoppat upp 13 meter längs en brant klippvägg för att vila där uppe. Helst vill de nog vara hos honorna men just nu finns en starkare hane där och han har jagat upp de yngre hit. Ödlor springer här och var. Ett ungt sjölejon delar skuggan under en kaktus med en ödla. Stenarna runtomkring är blanka efter att sjölejonsbajs skavts av mot dem. Djurlivet imponerar och hur nära vi kommer inpå allt som rör sig, men vi rör inget.

I fjärran ser vi Gordons Rock. Det skall vara populärt att dyka där för att titta på hammarhajar, mantor och havssköldpaddor. När vi går längs med kammen som blir toppen av Södra Plaza ser vi många fåglar. En fregattfågel attackerar en vitstjärtad tropikfågel. Det blir en vild jakt men tropikfågeln kommer undan helskinnad. Vi ser också hybridödlor i grupper med andra ödlor. Och vid ombordstigningsplatsen till våra dingys står Mikael längst fram. Där finns en grupp sjölejon och när han vänder sig mot dem börjar ett av djuren attackera honom. Det blir en kort historia och Mikael klarar sig. Nu är det degknyten med ost som gäller på båten. De flesta i vår grupp stannar i baren och dricker öl. Någon lägger sig att vila längst upp.

Vid vilan före middagen regnar det lite och mitt i den ropar personalen i högtalarna att en späckhuggare simmar ganska nära vår båt. Den hann simma bort en bit innan de flesta kom upp på däck mennågra av oss fick se den och bästa bild fick pappan i den ryska familjen. Han visade vänligt och glatt vad han åstadkommit. Efter det var de mer våra vänner än bara medpassagerare som gjorde oss nyfikna. Vår kapten tog båten på en hel 360 graders sväng för att visa späckhuggaren, som följts av andra djur, men det fungerade inte. I gengäld la sig en havssköldpadda i ytan och lät sig beskådas.

Kvällen avslutas med att vi står på akterdäck och tittar ned i vattnet. Här skall det finnas gott om hajar. Snart kommer sjölejon och simmar smidigt i sin jakt efter mat eller bara som lek. Fiskar försöker komma undan från dem. Ibland blir det jakt och då hoppar fiskarna gärna upp över ytan för en kort sträckas flykt i luften. Efter en liten stund kommer en vitmenad revhaj, sedan en till och till sist är de ganska många. En av dem har en sändare på ryggfenan som ibland syns ovan vattenytan. Det blev en bra dag. I morgon skall vi till Norra Seymor och, den för oss redan kända ön, Santa Cruz.