Dag 6. Santiago – Påskön.

Som planerat börjar vi tidigt idag. Klockan fem äter vi frukost och 05.45 hälsar Maria oss med ett glatt ”Iorana” men ingen reagerar. Det krävs några försök innan vi tar till oss att det betyder ”hej” på Rapa Nui som språket kallas på Rapa Nui, alltså det vi kallar för Påskön.

Framme vid Comodoro Arturo Merino Benítez internationella flygplats avtackar vi Rodrigo och går in i byggnaden med vårt bagage. Maria tar täten som vår härförare och Mikael går sist så att ingen kommer bort. Det är gott om folk på flygplatsen och de flesta av oss ställer sig i en kaotisk och lång kö. Några tar sig fram fortare med kryckor och uppgraderade biljetter men de som stannar i den långa kön lider marginellt för den går snabbt framåt. De två i vår grupp som tappade sina tullkvitton förväntades få problem av det men efter att de gått lite hit och dit i flygplatsen med Maria visade det sig att stämpeln i passet räcker.

Flyget skall nu gå om ungefär 90 minuter, klockan 09.35. En kvart innan planet skall lyfta sitter många av oss i det och en kvart efter det töms planet med förklaringen att det är i behov av underhåll. Vi skall få veta mer klockan 11.00. Mikael sätter sig och skriver i ett café, en arbetar med bilder, några sitter och pratar och resten vankar fram och tillbaka eller sprids i närheten. Klockan 10.40 får vi veta att gate 21 bytts till 20B. De ligger på varsin sida av Dunkin Donuts. När de som gått till 20B kommit fram får de veta att ny avgångstid är klockan 12.00. En del rör sig tillbaka till området kring gate 21 eftersom det finns mer nöjen där men snart sker ett högtalarupprop som säger att vi kan sätta oss i flyget. Klockan är 11.30. På rampen till sätena möter vi en militär i svart hjälm och skottsäker väst. Han kommer i sällskap av poliser i grönt och de går in mot vänthallarna.

Inne i flygplanet har paren spridits på olika rader och platser. Dreamlinern är full och Mikael flyttas fram. Några är helt utan fönster när planet börjar rulla ut mot sin startposition. Klockan är 11.55.

Klockan 16.50 enligt fastlandets tid landar vi i Hanga Roa, Påsköns enda stad. Det är 26 grader varmt ute och vi läser att vi är 46 meter över havet. Landningsbanan är förvånandsvärt lång. 4 km sägs det och det skall visst komma av att nordamerikaner vill ha en plats där rymdfärjor kan landa när de glidflyger in över jorden.

Vid flygplatsen möts vi av flera personer som sätter vackra lila blomkransar runt våra halsar. De yngre männen som kör oss till hotellet heter Angela och Tama. Lokalguiden heter Martin Tuki och han kommer till oss i sista sekund. Staden är liten och det tar 10-15 minuter att nå hotellen. Bussarna stannar utanför hotel Manavai dit reseledaren flyttats. Vi andra bor lite mer ståndsmässigt i det fullbokade grannhotellet O’tai.

Innan vi skiljs går vi igenom allt praktiskt inför morgondagen. Mikael och Martin har hunnit konferera och vi kommer att börja våra undersökningar klockan 9.00. Vi har en bekvämt varm afton framför oss och vet var restauranger finns och var kvällsprogrammet på festivalen Tapati är samt tiden för det. Ingen nappar på Mikaels erbjudande att följa oss till festivalen men till sist träffas nästan alla där ändå.

Fortsättningen finns här: Dag 7. Påskön: Ahu Tahai och Orongo.

Vill du inte läsa den här berättelsen i uppdelningen här på hemsidan finns den till försäljning här: Dagbokshistoria för Chile och Påskön.