Vandra i underbara Bjelasnica!

Reseberättelser

Dag 3. Santiago – Valparaiso – Viña del mar.

Receptionisterna sa igår att frukosten öppnar 06.00 och reseledaren förde det vidare men det visade sig idag vara fel. Den öppnar klockan 07.00 och servitören blev mycket stressad och missnöjd när vi anlände en timme tidigt. Till sist kommer vi iväg klockan 8.07 i stället för planerade 08.00.

Bussfärden börjar med en kort språkundervisning som leder vidare till hur dagens program ser ut och att vi diskuterar Humboldtströmmen. Den är 2-3 grader kallare än omgivande vatten. Utanför ser vi att solen står lågt och den är stark när vi korsar Mapuchofloden. Vi fortsätter med vattendraget till vänster om oss och hör en berättelse om att kåkstaden vi passerar är beroende av stenmaterial de finner i flodbädden. Där används hästar för transporterna. Till höger om oss passerar vi avfart 26 mot Petersen som ska ha en koppling till Skandinavien.

Nu är vi nära flygplatsen. Området är platt och gräset brunt men vi får veta att det tidigare varit ett jordbruksområde. Första tecknet på att det stämmer är ett stort valnötsträd. Sedan kommer odlingar med den typ av vindruvor som inte blir vin. I fjärran ser vi berg och att druvorna nära oss följs av mandelträd. Här finns en statlig golfbana där man betalar per hål man spelar på.

Guiderna pratar geografi och geologi. På bergssidan till vänster läser vi ”Lomas de lo Aguine” och ser att bensinmacken Upa! har samma logotyp som Shell. Föreläsningarna fortsätter med att förklara inversionslagret som morgondimman som syns mellan berget och den plana marken där eucalyptusträd växer heter. Utvinningen i det jättelika dagbrottet framför oss till höger och vid den gråa dimman är för dyr för att man skall kunna hämta mer koppar där. I stället används Chuquicamata i norra delen av landet. Den är världens största öppna koppargruva.

Vi passerar en vägtull och genom en tunnel. På andra sidan är vi i Curacavidalen. Namnet på dalen skall betyda ”vatten från stenar” på Maguchi och här finns ett eget microklimat med små buskar på kullarna som är på vardera sidan om bussen. Vi lyssnar på prat om apelsiner, citroner, avocado, bordsdruvor, kycklingar och den söta efterrätten ”dulces chitenos”. Spanjorerna tog hit de sötsakerna och fyllningen i dem kallas ”manjar” och består av reduceringskokad sötad mjölk. Dimman är så tät och grå att vi knappt ser något alls. När vi kommer fram till att prata om jästa produkter hamnar drycken ”chincha” i centrum. Den finns även i Peru. Oftast utgår den från vindruvor men i nödfall kan äpplen användas.

Fortsättningen finns här: Dag 3. Santiago – Valparaiso – Viña del mar. Del 2.

Vill du inte läsa den här berättelsen i uppdelningen här på hemsidan finns den till försäljning här: Dagbokshistoria för Chile och Påskön.