Vandra i underbara Bjelasnica!

Reseberättelser

Dag 9. Battambang.

Varför tuktukarna utanför hotellet tutade så ivrigt på morgonen vet vi inte men så var det. Utan att engagera oss mer i det sätter vi oss i bussen och åker till en matlagningskurs hos Nary’s Kitchen. Väl framme möts vi av Ree Phyro som ger instruktioner på militärt sätt. Vi lyder och fnissar. Han är där för att hjälpa sin vän Toot i restaurangen som är döpt efter Toots fru, Nary. Det är fint väder och vi är alla ivriga att komma igång. Receptsamlingar delas ut och vi går till marknaden för att få veta vad olika ingredienserna heter, till vad de passar och för att köpa det som just nu fattas för dagens evenemang. Vi ser mer frukt på den här marknaden än vi såg i Siem Reap. Här är det också fler kunder och vi flyttar därför på oss oftare. Tillbaka i restaurangen delar vi upp oss i två grupper och sätter igång med hackande, mortlande och annat. Vi är klara lagom till lunch och äter snabbt, glupskt och nyfiket upp resultatet. Kan vi verkligen ha lyckats så bra? Mätta och belåtna sätter vi oss i bussen. Guiderna berättar historier och en av dem avslöjar att vi är aningen tidiga för en aktivitet som de retas med att hålla hemlig. Vi åker och tittar på de gamla husen från fransmännens koloniala styre. Kambodjanerna vill riva dessa hus för att bygga nya men det vill inte fransmännen som därför finansierat renoveringar av dem. Den franske guvernörens hus blev senare stadshus och vi ser det bara genom en grind. Herrskapet framme i bussen försöker få oss att kliva av men vi ser huset bra från där vi sitter. Vi fortsätter mot utkanten av staden och under tiden pratar vi om legenden om Battambang. Den handlar om en helig man som krigar mot demoner. Han kastar en pinne mot dem och lyckas på så sätt tappa bort den. Legenden har gett staden sitt namn och det finns en staty med den helige mannen när han fortfarande har sin pinne. Bussen åker under tiden allt längre ut på landsbygden. Längs vägen är det gott om bananpalmer och bambu. Några av oss somnar. Plötsligt är vi framme vid en port som leder till vingården Banon Grape Farm. Vi tittar runt lite pliktskyldigt för att sedan beställa vinprovningar. Alla vill inte prova men ganska många. Vi får fyra glas med olika färg. Två är joser, en innehåller sprit och det sista glaset är med rödvin. Turisterna vid bordet bredvid tittar nyfiket på när vi fått glasen men ännu inte smakat på innehållet. Några luktar på vinet och sedan är det dags att smaka. Mikael är först och hans grimaser roar de andra turisterna väldigt. De visste vad vi hade att vänta. Rödvinet är mer ättika än vin. Om något år kanske det blivit bättre men inte nu. Spriten är drickbar och safterna räddar oss. En ingefära- och en vindruvssaft. Kalaset gick på hela 2 dollar. Vi skrattar åt erfarenheten, sätter oss i bussen och åker tillbaka mot Battambang. Fast vi hamnar inte i staden utan vid något som kallas bambutåget. Det är en sträcka med räls där man lagt bambu i en fyrkant på underreden, eller snarare hjulaxlar, från tågvagnar. Flera sådana vagnar samsas på rälsen och om de möts måste en lyftas av. Bambutågen vänds genom att bambuplattan lyfts av och underredet vänds genom att två karlar lyfter axlarna till underredet en och en. Tågen, om kan kan kalla dem så, drivs av högljudda motorer och en drivrem till en av underredets axlar. Med hjälp av en pinne skjuts sedan hela motorn fram och tillbaka på en egen liten räls vid bambuytan så att hastigheten kommer av hur mycket drivremmen spännts mot axeln. Fast det där är bara när allt fungerar som det ska. Vi kommer iväg bra men motorn till den bakersta av vagnarna gick sönder så att föraren blev tvungen att springa bakom och putta på. Han tröttnade fort och fick då lite hjälp av Mikael. När vi kommit till vägs ände, träffas vi av ett antal försäljare och tittar på en familjeägd fabrik för tegelstenar. De förbereder sig nu för att bränna tegelstenar i en av de kupolliknande ugnarna. Sedan är det bara att åka tillbaka med våra roliga och högljudda bambutåg. Det trasiga puttas hela vägen av ett som fungerar. Ibland stannar vi för att hjälpa andra bambutåg och passar då på att försöka få igång den trasiga motorn, men den vill inte. Till sist väntar bussen på oss där den släppt av oss och vi börjar vår färd mot hotellet. Längs vägen passerar vi först statyn med den helige mannen och sedan en skulptur av det mytiska djuret Naga gjord av gamla vapen. Nagan fotograferas men ser ut att kunna ge mardrömmar. Den helige mannen är i motljus och får vänta tills i morgon. När vi når hotellet har vi inget mer gemensamt idag. Några ur gruppen bestämmer sig för att gå tillsammans för att äta middag och andra håller sig för sig själva. I morgon skall vi vidare söderut. Det kommer att bli många timmar i bussen och säkert även mycket intressant att titta på.