Vandra i Sutjeskas Nationalpark!

Reseberättelser

Dag 8. Siem Reap – Battambang.

Nu bär det av. I bussen på väg till sjön Tonle Sap pratar vi om allt möligt, bland annat om orkidéträd, kamelfotsträd och fjärilsträd. Begreppet kamelfot blir föremål för en separat föreläsning. Vi passerar en oxkärra som liksom vi åker längs en kanal. Snart har vi lämnat bussen och skumpar fram på egna oxkärror. Våra rumpor får gedigen massage och benen riskerar att somna. Med kärrornas hjälp når vi snart en båt vi skall åka med. Det luktar konstigt. Vannak säger att sniglar som dött på risfälten när det varit lågvatten orsakat lukten. Bönderna pumpar upp vatten till sina odlingar. De vita fåglarna vi ser längre bort på fälten stannar här så länge det finns vatten. Det finns också ett fågelreservat i närheten för att djuren inte skall ätas upp. När vi kommit en bit ut med båten ser vi fiskfällor här och var. Ofta är det skräpigt i vattnet av sådant som blåst hit från sjön. En kvinna går långt ut i vad som ser ut att nästan bara vara vatten för att nå sitt risfält. Snart kommer vi ut på öppet vatten. Nu är vi på sjön Tonle Sap och genast kommer två småbåtar med flickor som mest säljer läsk. Någon har ägnat sig åt att sätta höga pålar i sjön en bit bort för att bygga något på dem. Vi köper bananer, öl och läsk innan vi vänder helt om. När vi kommer fram till en stor byggnad högt upp på pålar kliver vi av och byter till mindre båtar. De tar oss på en vacker och tankeväckande färd genom en by byggd på pålar i sjön och skogen runt den. När vi passerar under en spång har någon skrivit på kambodjanska att man inte får stjäla spången. I vattnet finns det gott om småfisk. De flesta som paddlar i småbåtarna vi sitter i är kvinnor och några har med sig barn. Vissa av barnen är väldigt små och vi ser inte ett enda av dem trilla i vattnet. Tillbaka vid båtarnas startposition klättrar vi upp och äter lunch. Det visar sig att både restaurangen och småbåtarna är delar av ett gemensamt initiativ från byn vi åkt igenom för att få in mer pengar till att utveckla trakten. Med det i bakhuvudet skulle vi gärna ta ett varv till med båtarna men det är dags för oss att med den större båten ta oss tillbaka till bussen. Bussen kör i riktning mot Siem Reap och vidare på den raka breda vägen som leder till Kambodjans tredje största stad, Battambang. Förutom att vägräcken saknas ser det vi åker på ut som en modern västerländsk väg där hög hastighet är tillåten. Vi åker inte snabbt alls. Det skulle inte fungera att åka fort eftersom det då och då dyker upp kor och annat på vägen. På ett ställe går en herde obekymrat nästan mitt på vägen med en flock kor. Efter någon timme kommer vi fram till början av den del av vägen som regnade sönder i oktober. I utkanten av Battambang passerar vi en stor kvarn. Vannak berättar via Mikael att den används för att mala ris och att vi nu är i en viktig risprovins. Vi checkar in på Hotel Stung Sangke och går ganska snart in till Angkor Thom Restaurant & Bar för att äta middag. Här får man kvicka sig lite för att inte restaurangerna skal hinna stänga. Det skall bli intressant att uppleva Battambang i morgon för hit kommer knappt några turister alls.