Dag 6. Luang Prabang – Siem Reap.

Ganska många i gruppen var tillräckligt morgonpigga för att se den nästan ändlösa raden av munkar som vandrar genom Luang Prabang för att tigga mat. Lyckas de tigga ihop mer än de vill ha skänker de överskottet vidare till andra tiggare. Efter det anslöt de morgonpigga till dem som i stället gått direkt till frukosten och sedan väntade vi i någon timme innan det var dags att kliva in i bussarna och åka till byn där de tillverkar mullbärspapper. Det är en molnig men bekvämt varm dag. För allmän trevnad och av praktiska skäl ordnade våra guider med lunch på en uteservering vid Mekong. Allt flöt på bra i ett behagligt tempo och vi behövde bara vänta en kort stund på flygplatsen i Luang Prabang innan det bar iväg söderut. Från luften ser vi hur platt Kambodja är här och att vattnet står väldigt högt i markerna. Landet ser mer ut som en stor och grund sjö än som ett område av risfält. Upphöjda vägar har ibland klarat sig och det är bra för annars hade det varit svårt att komma ut till husen de ledde till. I Siem Reap byggdes köerna snabbt upp till borden för visumansökningar men vi lyckades få bra positioner. Inte ens nedpackade passfoton ställde till det för oss och vi var snart på väg ut ur byggnaden. Mikael skiner upp som en sol när några av hans lokala kompisar står och väntar på honom utanför flygplatsen. Vannak, vår lokalguide, är också här och visar oss till vår buss. Guiderna pratar fort för att hinna berätta allt och översätta en del innan vi är framme vid Angkor Paradise Hotel. Den där språkkursen vi hade i bussen måste vi nog repetera. Fast det gäller nog även landsinformationen. Vi stannar bara lite kort på hotellet och åker sedan till en middag vi har bokad hos Bong Thom Homestay. En helt underbar middag med kambodjanska rätter. Vi blir så omvårdnads att vi knappt vill åka hem. Allt är perfekt. I bussen på väg hem fortsatte Mikael med sina föreläsningar om Kambodja. Det kommer nog mer av sådant i morgon då vi skall besöka templen i Angkor Thom och Angkor Wat.