Våra resor för fågel, fjäril, trollslända och tiger mm.
Våra resor för fågel, fjäril, trollslända och tiger mm.

Reseberättelser

Dag 6. Ranomafana: Nationalparken.

Regnet har fortsatt under natten och det mesta är nu blött. Efter frukost har vi tagit oss till Ranomafana och träffat Edmund och More som skall visa oss runt i parken. En bil som låter som en rullande fest åker förbi när vi börjar lära känna varandra. Vi delar gruppen i två delar och går från entrén ned mot ett vattendrag som vi korsar på en hängbro. På andra sidan går det uppför. Parken Ranomafana är 415 kvadratkilometer stor och täcks av molnskog som bildas genom att varm luft från lågländerna möter högländernas kallare luft. I krocken mellan luftströmmarna bildas kondens som syns i skogen som en dimma. Den dimman har lättat och vi får veta att parken har många epifyter, växter som växer på andra växter. Orkidéer är ett exempel på sådana.

Ranomafana är känt för sitt rika djurliv med tolv lemurarter, 115 arter av fåglar, varav trettio bara finns här, och sextiotvå reptilerarter. Satanisk lövsvansad gecko är nog den som har det roligaste namnet. Och som vi fick veta igår grundades Ranomafana efter att man hittat den gyllene bambulemuren här år 1986, eller om det var 1991 som en del säger. Själva namnet Ranomafana kommer av att “ran” betyder vatten och “mafana” varmt. Åttio procent av alla djur och växter som lever i Madagaskar, finns bara här på ön, dvs är endemiska. Guiderna pratar och pekar mest hela tiden. Mikael antecknar, översätter och fotograferar. Vi går förbi eucalyptus- och ormbunksliknande cyathealesväxter, pratar om en liten blodigel vi hittat, studerar palisanderträd och växter besläktade med örten ingefära. Fåglar pekas ut och får namn. Blåbären vi ser är inte ätbara och hos den gyllene bambulemuren är det honan som är dominant. De pandanales, skruvpalmer, vi ser här används för att göra väskor, korgar, tak och liknande. Vi hade sådana tak när vi bodde i Vakona Lodge. Nu när vi kommit in lite i skogen börjar vi se olika arter av lemurer. Vi får veta om skillnaderna i hur arterna lever. När vi pratar flyger en lustigt pipande fågel förbi och vi hör ett vattenfall i fjärran. Några av oss stannar för att försöka få en bra bild på en spindel.

Tillbaka vid entrén har vi kameror fulla med bilder och beger oss till vår lunchrestaurang. Guiderna arbetar lite extra med hanteringen av våra glutenallergiker. En av dem berättar nu att hon inte fått någon mat på flyget hit för en knapp vecka sedan och ber Mikael att informera flygbolaget om det inför hemfärden. Det är trots allt en lång flygning. När vi åker från lunchen har vi en rasad väg till höger om oss och snart ett hål till vänster. Vi åker in till den lilla byn och hälsar på i en skola där vi tycks vara välkomna. Både vi och barnen skrattar och tjoar. Det pratas mycket om landets skolsystem och det jämförs med vårt svenska. Pengabrist och föräldrars hjälpbehov i jordbruket hämmar den obligatoriska skolgången. Vi halkar vidare in på att Hitler ville skicka judar till Madagaskar eftersom det sägs finnas en förlorad judisk stam som kommer härifrån. Vi pratar också om militärövningar som varit i norra landsänden, bland annat i Diegobukten. Den bukten är för övrigt världens näst största efter Rio de Janeirobukten. Vi går till hängbron som ganska nyligen trasats sönder av oväder och går över floden på det som är kvar av den för att se på den gamla kolonial badanläggningen. Idag är bassängen tömd på vatten och skall göras ren. Det vi kan se av resten av anläggningen ger intrycket att det är svårt att hålla ordning på alt. Vi köper frukt i staden och delar på den i bussen under den korta färden till vårt hotell.

Nattvandringar är ofta trevliga och givande. Som svenskar är vi inte vana vid att se vilda kameleonter men får lättare att hitta dem nu eftersom deras färger bleknar och gör dem lättare att se på kvällen. När bussen som skulle ta oss till början av nattvandringen bara kommit en liten bit stoppades den av ranomafanas ena guide. Han hade sett en orm på vägen och flera av oss han också se den. Till sist kommer vi till utgångspunkten och börjar vår vandring. Alla lyser åt alla håll och ibland åt det håll guiderna pekar. Vi ser en ihoprullad kameleont, försöker få se de muslemurer guiden ser, hittar en grön och stor kameleont, en kortnäsad och en pytteliten kameleont. Kavalkaden av dessa djur avrundades med en randig kameleont och sedan bar det iväg hemåt för middag och sömn. I morgon skall vi åka långt.