Vandra i underbara Bjelasnica!

Reseberättelser

Dag 14. Tolanaro: Lokaro.

Vi sitter i båtar som åker genom kanaler. Det är grönt på vardera sidan och svårt att förstå hur de som kör båtarna kan hitta; det är ett virrvarr av kanaler.  Vegetationen är ymnig. Fågellivet är rikt. Vi ser bland annat purpurhäger, duvor och brun majna. Målet är halvön Lokaro och för att komma dit åker vi snart över sjön Lanirano. Efter den åker vi rakt över den större sjön Ambavarano och fram till en dammlucka där vi slussas vidare till något som ser ut att ha varit en bredare flod, men nu är det en lagun. Till höger om oss går en bergskam och på vår vänstra sida har vi stränder, gröna träd och snart byn Evatra. Vi går igenom byn. Barn springer ivrigt runt oss och försäljare försöker få vår uppmärksamhet. En del av bybefolkningen är på väg åt samma håll som oss. Av och till stannar vi och tittar på huskonstruktioner och hantverk. Underlaget blir stenhällar och vi går över en kam. På kammen finns ett stenbrott där män arbetar. Efter kammen ser vi gott om människor på en strand och några fiskebåtar ute i vattnet. Fiskebåtarna är på väg mot oss och land.

Solen skiner och kläderna åker fort av. För att inte få alltför mycket sand i kläderna byter vi om balanserandes på stora stenbumlingar och lokalbefolkningen tittar roat på. Vi njuter av att ligga i vattnet. På stranden ser vi hur kommersen är igång. Kvinnor säljer skal, män säljer fiskar och ingen av dem är särskilt påstridig. Det skall finnas knölval i vattnet utanför oss och vi skulle gärna se flera stycken men så blir det inte. Motvilligt tar vi oss upp ur havet och klär på oss. Då ser vi vilka fina langustrar som säljs och köper med guidens hjälp tillräckligt med sådana för att täcka lunchen. Priset blir 15.000 Ar/styck (ca 40 kronor). Vi är nöjda och ser fram emot lunchen.

Fiskebåtarna har nu kommit fram till stranden. De tog sats för att komma så långt upp som möjligt och sedan hoppade alla kvickt ut. Båtarna måste längre upp för att stå säkra. Lokalbefolkningen får hjälp av Mikael. De sliter och står i och får upp båten ganska långt på stranden. Sedan pratar de ivrigt och några sätter sig under det stora trädet som vi passerar när vi går upp mot stenkammen. I stenbrottet arbetar männen fortfarande flitigt och det händer att byinnevånare som är på väg tillbaka till Evatra kommer fram och går bredvid oss en stund för att få prata lite. Alla är glada och trevliga men vi förstår inte alltid vad de säger.

I kanten av byn har vår personal från motorbåtarna dukat upp så att vi skall kunna äta grillad languster med de tillbehör som de tagit med. Visa av tidigare erfarenheter med vår grupp har de ordnat många flaskor öl. Till sist visar det sig att vi har fler langustrar än vi orkar äta. Några män och Mikael tar då chansen att offra sig. Det var nog inte den svåraste uppoffringen de gjort. Vi packar ihop och går mot båtarna. Ombordstigningen blir lite sådär men vi kommer iväg och pratar ivrigt om hur trevlig dagen varit. Vi uppskattar också att nu få en annan vinkel på djurlivet i sjöarna och kanalerna framför oss. Solen skiner ikapp med oss och vi kommer snart till hotellet. I morgon byter vi farkost till ett flygplan när vi åker tillbaka till Tana.