Vandra i underbara Bjelasnica!

Reseberättelser

Dag 6. Polonnaruwa – Hiriwaduna – Hurulu Eco Park/Galoya Reserve – Polonnaruwa.

Arrangör för den här resan var Explore Tours som skrivit programmet och bokat allting. Vill ni läsa programmet som det nu ser ut finns det HÄR. Endast reseledartjänst hyrdes in från Karlmark International.

Vi hann höra hela Asiris berättelse om statyn som antingen föreställer kung Parakram eller en siare innan regnet kom. Mikael fick översätta i en regnskur som sakta tilltog i styrka. Alla ville tillbaka till bussen. Ingen ville se templet bredvid. Den som skall ta emot oss i Hiriwaduna är känd för sin krånglighet och vill nu att vi inte anländer före klockan 11. Så lång tid tar det inte till Hiriwaduna när ingen vill besöka templen. Asiri berättar om Sri Lankas floder och att vi rör oss nära den längsta av dem och att den lätt svämmar över vid skyfall samt att den förser stora delar av landet med vatten. En apa springer över vägen framför bussen och ibland ligger hundar och vilar sig på den varma asfalten. På vår högra sida passerar vi en grupp bybor som tittar på en ivrig turist ställt sig krokigt för att försöka få kreativa bilder av en stor ödla som sitter på en lyktstolpe. En flock kormoranter flyger i v-formation och Asiri berättar hur de turas om att flyga längst fram. Många bussar, och speciellt de med turisttrafik, skyltar med att de är fullt försäkrade. Något före infanteriets och militärpolisens tränings center (grundades 1984) startar Asiri en film om Sri Lanka. I den intervjuas han av amerikanskan Ashley Coburn för Herring Broadcast. Den räcker inte hela vägen till Hiriwaduna och vi kommer dit för tidigt. Men efter lite av det inövade trasslet vi varnats för går vi till båtarna som enligt programmet tar oss till en by med bönder. Första halvan av båtfärden var torr men sedan fick vi tillbaka regnet. Byn visade sig vara uppbyggd för att visa turister hur byar en gång i tiden sett ut. Vi drack te och ville ogärna gå från hyddan ut i regnet men gjorde det ändå ganska snart. Regnet varade bara några minuter och vi var ganska snart i det som var böndernas Hiriwaduna. Där hade en hydda byggts upp för att kunna sälja luncher serverade på lotusblad. Vi delade hydda med ett franskt par som åt som om de inte fått mat på länge. Några av de våra åkte oxkärra tillbaka till bussen och resten gick den korta sträckan. Bybesöket gav ett konstigt intryck eftersom vi väntat oss att allt skulle ske i en levande by befolkad av bönder. Riktigt så uppfattade vi inte byn.

Bussen tog oss till området för Hurulu Eco Park och Galoyareservatet. De utgör en del av nationalparken Minneriya som främst är känd för sina många elefanter. Här var det så många jeepar på de leriga vägarna att vi ofta fick vänta på en kö av safaribesökare. I början och slutet av vår färd var det gott om elefanter och vatttenbufflar. Halvvägs in i vår safari såg vi några fåglar och fjärilar. Flera av djuren som vårt program utlovade visste vi redan innan att de inte existerar här. Det blev en tröttsam safari där de flesta till sist intresserat sig mest för gruppen fransmän som körde fast i leran. De fastnade på ett ställe där Asiri fastnat om inte Asiri stoppat chauffören av vår främre jeep. Vi stannade för ett toalettbesök på ett vackert hotell i Habarana och åkte sedan till Polonnaruwa med en ganska dålig stämning i bussen. Det som besvärar mest är att många tycker att programmet inte beskriver verkligheten och verkar vara dåligt genomarbetat. Vädret har också varit ostadigt och kan vara ett orosmoment för morgondagens besök i Sigiriya. De som var mest benägna att sova på morgonen marknadsförde ivrigt att helt slopa att besöka Sigiriya men det avstyrde reseledaren. Avfärden flyttades ändå fram 30 minuter.