Våra resor för fågel, fjäril, trollslända och tiger mm.
Våra resor för fågel, fjäril, trollslända och tiger mm.

Dag 8. Påskön: Rano Raraku, Ahu Tongariki och Anakena. Del 3.

Dag 8. Påskön: Rano Raraku, Ahu Tongariki och Anakena. Del 3.

Klockan 12.30 sitter vi i bussen och åker några få meter till Ahu Tongarki. Det är den största samlingen moaier på ön och guiderna berättar hur en stor japansk kran rest dem år 1992-93. Nu ser vi 15 moaier men de skulle ha varit 18 och några är restaurerade. Genom översättningarna hör vi att det här skall vara den sämsta restaureringen på ön eftersom statyerna hamnat i fel ordning. Den ursprungliga oredan bland dessa moaier kommer från tsunamin efter jordbävningen på det chilenska fastlandet 1960. Vågen skall ha flyttat den minsta av moaierna en kilometer upp på land. När de ställdes upp kunde man bara passa ihop en moai med sin hårknut och därför är det bara en som ser ut så.

Vi går tillsammans ned från den ensamma ”resande moaien” som varit i Osaka och som Heyerdahl fick se ”gå”. Den fria tiden efter föreläsningarna använder vi till att hitta de bästa vinklarna för att fotografera statyerna. Strax efter klockan 13 åker vi vidare. Vågor slår hårt mot kusten på vår högra sida och det står två tält nära ett litet och mestadels rött gravmonument av lavasten. Vägen viker av mot vänster och korsar poikehalvön.

På en av skyltarna läser vi Ruta IPA-2 och Km 25. Framför oss är vattnet stort och turkosblått. En vit bil har stannat vid vägen. De skall till stayn Pu o Hiro som vi passerar på förarsidan. Framför oss har vi en jeep och mötande trafik består av två ryttare klädda i khakifärgade kläder. De hälsar på oss. Efter dem måste vi bromsa för att kunna runda små frigående hästar. Några i flocken ligger och vilar i gräset. Till vänster syns en utgrävning med petroglyfer och där står en svart Ford F150 Venum. Vår chaufför väjer då och då för hål i vägen och till sist släpper han av oss vid Te Pito Kura och en magnetisk sten. Den stora statyn här vältes 1839-40 och det var efter krigen. Moaien har näsan i marken och pukan framför sig. Martin berättar att den här delen av kusten ägs av Miru-klanen. Det är hans familj och den är kunglig.

Tillbaka i bussen måste vi väja för ett ljusbrunt sto med två föl. Det går bra och klockan 14.05 kliver vi av igen men nu vid stranden Anakena. Ana betyder bukt och Kena fågel men särskilt många fåglar ser vi inte. Skulle vi gå härifrån till Hanga Roa får vi veta att det tar ungefär 6 timmar. Guiderna berättar om att kokos kom hit från Tahiti 1961 och att statyn som står vid stranden är den första som restes av Heyerdahls expedition 1956. Den har en unik tatuering på ryggen och de 7 statyerna i närheten borde egentligen vara 8. Vi sätter oss till bords och äter en underbar lunch. Kockarna grillar och serverar. Här syns också att man förbereder sig för att ha fest på lördag. Den som vill vara med på den måste komma hit tidigt och ställa sig i kö på morgonen för annars tar platserna slut.

Fortsättningen finns här: Dag 8. Påskön: Rano Raraku, Ahu Tongariki och Anakena. Del 4.

Vill du inte läsa den här berättelsen i uppdelningen här på hemsidan finns den till försäljning här: Dagbokshistoria för Chile och Påskön.