Vandra i underbara Bjelasnica!

Dag 7. Påskön: Ahu Tahai och Orongo. Del 2.

Dag 7. Påskön: Ahu Tahai och Orongo. Del 2.

Ute på halvön med byn som restaurerats av arkeologen William Mulloy ser vi de tre öarna, Motu Nui, Motu iti och den 30 meter höga Kao kao, som nu tillsammans bildar ett fågelreservat. Bredvid oss finns Orongos 48 stenhus som skulle öka säkerheten för hövdingarna under veckan då de väntade på tärnornas ankomst. En konstruktion som följde planeters rörelser på himlavalvet gav en föraning om tidpunkten för när det var dags att simma. När tärnorna kom började tävlingen och hövdingarna tittade på när deras simmare kämpade. På Påskön kallas tärnorna ”Manutara” och i vattnet hade gudar placerat hajar för att öka spänningen. Tävlingarna arrangerades sista gången år 1864 och kommer man hit i slutet av augusti kan man se knölvalar hoppa. Vyn är imponerande från den yttre udden där en Matanarahu, kvinnodoktor, verkade och den mäktiga u-ringningen Kari kari har en av sina högsta punkter. Vi har tur som får svalka av en vind för solen är stark idag. Lokalguiden berättar att det var här i trakten som Hoa Hakananai’a stod och hur man måste akta sig för Aku-aku, andar som som ofta är onda och som skyddar Orongo-husen. Vi tar oss försiktigt tillbaka längs en annan del av grusstigen till parkeringen där vår buss nu fått sällskap av gråa bussar. Ibland måste vi väja för mötande grupper. Några av oss passar på att handla figurer och rongo-rongo tavlor. Andra investerar 1500 peso i ett toalettbesök.

I bussen pratar vi om hur ön förbereddes för den första kungens, Hotu Matua, ankomst. Klockan är 11.50. Martin berättar om upproret som ledde till att kortöronen brände ihjäl långöronen och att kannibalism uppstod. Han säger att kortöronen var förhållandevis långa och långöronen korta. På väg ned från vulkanen passerar vår buss den vita macken Puna Vai. Det är kö utanför den. Flygplatsen är nu precis bredvid oss och vi ser att den är en säkerhetszon för om en tsunami skulle uppstå. Längre in i Hanga Roa passerar vi den rödvita katolska kyrkan och en handarbetsmarknad som Martin rekommenderar. Av och till finns skyltar som visar evakueringsvägen för när en tsunami kommer.

Klockan 12.20 står vi och tittar på stenstatyerna, moaierna, vid Tahai. Vi hör berättelser om olika sorters moaier och tidsepoker. Det är betydelsefullt och ovanligt att moaierna har korallögon men en av dessa har det. Pupillen görs av vulkanstenen obsidian. Än en gång är det Mulloy som restaurerat statyerna. Har de röda stenar på huvudet symboliserar de hårknutar och kallas Puka. Röd är en kunglig färg. När statyerna vänts in mot land är det för att de skall skydda den klan de tillhörde som levande. Ahu heter plattformen de står på och den är en grav. Bredvid plattformen finns en ramp som används för sjösättning av kanoter.

Fortsättningen finns här: Dag 7. Påskön: Ahu Tahai och Orongo. Del 3.

Vill du inte läsa den här berättelsen i uppdelningen här på hemsidan finns den till försäljning här: Dagbokshistoria för Chile och Påskön.