Dag 5. Namib-Naukluft: Soussvlei och Dead vlei, del 3.

Vi pratar om hur man livnär sig i öknen och att busken bredvid oss heter //Nara och att det betyder ”öknens liv”. Den har taggar, ändrar färg från grön till gul och bär frukt som kan ätas. I frukten finns nötter som också kan ätas och de skall innehålla mycket protein. Det är en av orsakerna till att ursprungsbefolkningen överlevde här. Andra orsaker är de vilda vattenmelonerna och jakt.

Sedan går vi tillbaka till att prata om ormar och att möss använder runda hål i marken och skorpioner ovala. Att den Namibiska kusten består av nationalparker och att det finns förstenade dyner på privat mark nämns innan vi funderar över varför vi tycker oss ha sett dyner med nummer som är högre än 45. George berättar att det är unikt att ha sanddyner så nära havet som här och att numreringen inte längre är komplett.

Nu får Mikael översätta men flera av oss vill hellre kvicka oss in till de döda träden än att lyssna på det. Vi bestämmer därför lite kvickt var vi skall träffas för hemfärd och delar på gruppen. Klockan är nu 10.23 och de sista av oss går till den vita saltytan där döda träd står utspridda. Många foton blir det och en lite dryg timme senare är vi tillbaka från dem och tar plats i jeeparna. Nu tar det 20 minuter att åka till ”monstret” och nära det får vi vår första närbild av en Gemsbock. Den betar lugnt i kanten av parkeringen och medan vi klättrar in i bussen tittar vi roat på de Boersparvar (Passer melanurus) som sitter i det taggiga trädet bredvid vårt fordon. De rör sig fort från gren till gren.

Vi är en aning sömndruckna och klockan har blivit 12.33 när George stannar bussen för att visa ”sagocirklarna”. De finns på rad från Angola och ned hit. En av flera konkurrerande förklaringar om dem är att de skapats av utomjordingar. Kan det vara sådana i det lilla propellerplanet som flyger över oss nu?

Det tog oss bara 26 minuter att komma från jeeparna till Sesriem-klyftans parkering. Bitar av järnvägsräls som stuckits ned i marken fungerar som gräns för var fordonen får stå. Här fanns en gång i tiden en holländsk bondgård och namnet på klyftan kommer av att man behövde sex längder skärp av skinn för att få upp vatten till marknivån. Vi får veta att Naukluft betyder ”smal klyfta” och att väggarna i klyftan är av konglomerat. För 10-15 miljoner år sedan forsade en flod här och den har skapade olika skikt i förhållande till vad vattnet förde med sig och hur mycket vatten som flöt förbi.

Fortsättningen finns här: Dag 5. Namib-Naukluft: Soussvlei och Dead vlei, del 4.

Vill du inte läsa den här berättelsen i uppdelningen här på hemsidan finns den till försäljning här: Dagbokshistoria för Namibia, Botswana och Zimbabwe.