Dag 4. Santiago: Vingårdar. Del 3.

Dag 4. Santiago: Vingårdar. Del 3.

Klockan 13.40 sitter vi vid bordet i restaurang Vaquinta de echa. Vi har fått veta att det betyder något i stil med ”den vilsamt liggande kon”. Trots att det är ett tunt tak över oss känns det som att vi sitter utomhus. Vi börjar med att beställa 13 pisco sour, 3 mango juicer och en vatten. Snart kommer bröd, salsa, en enorm förrätts pirog, sallad och lax eller kött. José serverar allt med ett glatt leende. Eftersom han bara pratar spanska översätter Mikael där det behövs. Maria och Rodrigo har gått iväg. Portionerna är stora. Mycket stora. Musiker vandrar runt oss och sjunger ibland så högt att vi har svårt att prata med varandra.

Plötsligt får vi bråttom att hinna till nästa vingård, men det hinner gå över innan alla reagerat. Tiden på gården ändrades och nu har vi inte bråttom längre. Fikat som egentligen inte ingick blev också inkluderat. Vi tar det lugnt ett tag till. Här under det höga taket men nästan i det fria är det behagligt. De få av oss som sitter till bords beställer kaffe och te. När de som var borta vid beställningen kommer tillbaka vet inte servitören vem som faktiskt beställt något och ger de nyligen återkomna fika före dem som faktiskt beställt något. De som blev av med sitt kaffe väljer att tyst vänta på nästa omgång. Några ler åt att så många inte märker att de nu fått fika de inte beställt och som inte var inkluderat när de lämnade bordet.

Vi hittar vår buss genom att den är märkt ”Melen Tour” och lämnar restaurangen klockan 15.55. Redan klockan 16.17 är vi igång igen med en vandring hos den mycket stora vingården Concha y Toro. Enligt Judith, som leder guidningen, grundades gården som en sommar stuga 1883 . Vi tycker att anläggningen liknar en golfbana. Några ställen är vackra och svala och på andra svettas vi ymnigt. Judith tar oss via några provningar i det fria till en film i djävulens källare. Där är schemat så pressat att ljusen släcks när några av oss fortfarande är kvar längst inne i de mörka gångarna. De måste känna sig fram om de vill komma ut före den grupp som nu tittar på film. Hon som släckt ljuset väntar vant på att våra vänner skall stappla rätt. Snart skall de som ser på film lotsas in till samma gallergrind och några av dem kommer säkert att bli kvar i mörkret. Efter sista provningen av vin vill de att vi skall handla i gårdens butik. Några vill stanna där länge och andra går direkt till bussen. När de sista sjunker ned på sina säten är klockan 17.56. Solen är fortfarande stark men låg och alltmer röd.

Vägen ruta 5 har 3 filer i vardera rikningen. Ibland ser vi gångbanor över vägen. Till höger ser vi en stor mängd containrar märkta Hamburg Süd. Vi korsar floden och svänger höger ned till en 4-filig enkelriktad tunnel. Den leder tillbaka till samma väg som vi använde i morse. Cyklisterna på vår högra sida får grönt ljus och i nästa korsning möter vi en handlande familj.

Efter återkomsten till hotellet vill några stanna där och andra försöker att gå närmsta vägen till restaurangen Finnlays, men tar oavsiktligt en rejäl omväg för att komma dit. Hemåt skall det ha gått bättre.

I morgon är planen att vi skall komma iväg klockan åtta på morgonen. Då skall vi ut till kusten igen.

Fortsättningen finns här: Dag 5. Santiago: Isla Negra.

Vill du inte läsa den här berättelsen i uppdelningen här på hemsidan finns den till försäljning här: Dagbokshistoria för Chile och Påskön.