Dag 2. Santiago: Stadsrundtur. Del 3.

Klockan är 17.28 när vi följer Morande förbi en del av husen och parkerna vi just pratat om. Av och till raspar träd högljutt i bussens tak. Det går sakta eftersom många är på väg hem. Någon av oss undrar om landet använder siesta och får till svar att det inte hinns med. Högsta Domstolen och Nationalkongressen ligger till höger och ett restaurerat palats till vänster. Vi svänger höger och ser tågstationen och det som var den centrala marknaden. Den senare byggdes i samma fabrik i Paris som efter det byggde Eiffeltornet och därför blev stommen stål och fasaden glas. Reseledaren lägger till lite om varför man så gärna byggde med stål under slutet av 1800-talet. Utanför fönstren forsar den bruna floden fram.

Bussen tar oss genom nöjesområdet Bellavista och upp till parken Metropolitan. Vi funderar över varför så många av människorna vi ser utanför på gatan Pio Nono är överviktiga men kommer inte fram till något. Från kullen Sankt Christopher ser vi först norra Santiagos låga och platta hus från 1910-20 talen. Sankt Christopher, kommer av att han anses vara vandrares och resenärers helgon. Mapuche kallar den här platsen för Tupahue och det betyder ”guds plats”. Snart ser vi Sydamerikas högsta byggnad. Den är 303 meter hög och hör till köpcentret Costumera Center. Där nere finns de nyare distrikten och bordom dem når man Stilla havet. Vid den privata golfklubben som syns nära den konstgjorda sjön där nere bor många svarthalssvanar. En bit bort i bergen finns skidorter. Innan vi lämnar kullen kör vi om två ridande turkosklädda parkvakter och får veta att man inte får köra buss i parken på helgen.

På väg ned rundar vi en Brödgran (Monkey puzzle tree, Araokaria araokana-träd). Mapuche kallar dem ”pewen”. Den del av deras stam som bor i ett område i södra Chile där det finns många sådana kallas därför ”pewenches”. Guiderna berättar om olika sätt att använda träden.

Tillbaka i hotellet går en stor del av gruppen till köpcentret bredvid för att handla vatten, mat och öl. Det leder till kaos vid betalningsdiskarna men det bättrar sig varefter vi lyckas betala. Nu är vi nog kändisar i det köpcentret.

Sent på kvällen har reseledaren kallat oss till hotellbaren för att dricka en pisco sour på den stora terassen. Hotellet har utrustat oss med kuponger för det och vi vill gärna hälsa varandra välkomna. Alla vill inte vara med eftersom vi har ett omfattande schema i morgon. Ytterligare några avviker tidigt.

Fortsättningen finns här: Dag 3. fredag 2:a februari 20018. Santiago – Valparaiso – Viña del mar.

Vill du inte läsa den här berättelsen i uppdelningen här på hemsidan finns den till försäljning här: Dagbokshistoria för Chile och Påskön.