Dag 12. Rundu – Bwabwata: Nationalparken. Del 2.

När vi kommit till att kika in under en buske på en Natthäger (Black-crowned night heron, Nycticorax nycticorax) är vi ganska nära hotellet och byter ämne till att fråga om hur stor skillnaden kan vara för vattenståndet i floden. Svaret blir något om 6 – 7 meter men vi lyckas trots flera försök inte förstå hur lokalguiden menar med de metrarna.
Klockan 8.14 sitter de sista av oss vid frukostbordet och precis en timme senare är vi tillbaka i båtarna. George sitter själv som en kung i båten med bagaget och vi skjutsas av Paulus. Hans namn avslöjar att det här är en trakt med kristna. Att båtarna håller sig närmare Angola än Namibia gör oss nyfikna.

Fem minuter i tio på morgonen sitter vi i bussen. George försöker att lirka ut oss förbi sjukhuset men det är inte helt lätt. Solen skiner och vi får veta att vi snart är tillbaka i den ca 200.000 personer stora staden Rundu och att den är huvudstad i regionen Kavango. Vi pratar om att angolaner rör sig fritt över gränsen mot Namibia och att vi snart skall tanka. Det får några av oss att hoppas på ett marknadsbesök men det verkar inte vara helt lätt att ordna.
Vid en vit kyrka vi passerat tidigare går kvinnor med barn på ryggen och efter en båt blir det asfalt. Nära vägen ser vi en och annan flock av kor med stora horn och i vägrenen går människor som staplat saker på huvudet. Nära dem finns ofta glest spridda små skjul med skinande silvrig korrugerad plåt på taket. En person har lyckats få upp en hel säck på huvudet och barn leker med bilar som de gjort av tjock ståltråd. Bilarna har ett långt handtag bak och barnen håller i det när de springer runt och stojar.

Nu svänger vi vänster in på väg B8 och sedan vänster igen till Eugene Kakururu Street. Här finns Kavango German Butcher och en av företaget Totals bensinmackar. Halvnakna barn leker och en röd lastbil har fått punktering. Vi stannar och kliver av bussen en liten stund.

Här utanför bussen behöver föreläsningarna inte skrikas fram och det ger oss en bra chans att få veta mer om traditionell medicin, kor, mjöl, grönsaker och att det inte finns någon arbetslöshetsersättning i Namibia. Utbildning och sjukvård är gratis men det är lång kö till sjukhusen. Presidenten är inne på sitt andra arbetsår och han har startat ett ministerium för fattiga. Det skall bland annat distribuera matstöd till mycket fattiga och hantera alkoholproblem. Vi fortsätter med att lyssna på hur traditionella ledare delat ut land, hur mycket skolböcker kostar och att föräldrar ibland håller barnen hemma från skolan. George säger att många är så fokuserade på sig själva att de glömmer att se till helheten och att den nye presidenten försöker råda bot på det med början i de statliga organisationerna eftersom en del av de anställda där bara bemödar sig om att gå till arbetet en gång i veckan trots att de borde vara där oftare. Hur landet styrs ända ned på hövdingsnivå får en ingående beskrivning.

Fortsättningen finns här: Dag 12. Rundu – Bwabwata: Nationalparken. Del 3.

Vill du inte läsa den här berättelsen i uppdelningen här på hemsidan finns den till försäljning här: Dagbokshistoria för Namibia, Botswana och Zimbabwe.