Karlmark International

Dag 11. Etosha; Gamedrive – Rundu. Del 3.

Nu stannar vi lite kort för att titta på en fågel som George kallar för Black-shouldered kite (Svartskuldrad glada, Elanus axillaris). Den förvirrar oss först eftersom den har en fjäderdräkt som är mellan en ung och en fullvuxen fågel. När vi vänder blicken ned mot underlagets finkorniga beiga sand ser vi att en noshörning gått här. Vi tittar upp igen och konstaterar att vägen leder ut över saltöknen. Här är det platt och torrt. Grusvägen som vi följer är rak och snart kämpar vi med att få en bra position för att fotografera en Gråtoko (Lophoceros nasutus) men den skräms bort av en hyrbil. Vi träffar gott om campingutrustade hyrbilar längs vår färdväg. Den Svalstjärtade biätaren (Merops hirundineus) lyckas vi dock få se även om den sitter högt upp i ett torrt träd.

Vi kör längs muren på Namutoni Camp och rullar snart in igen genom den vita portalen. Macken kommer tidigt på höger sida och på gräsmattan som då är till vänster springer flera Sebramanguster (Mungos mungo) omkring. Vi kallar dem för mungos och tar chansen att fotografera dem innan vi använder toaletten som är granne med macken. George och Mikael ägnar sig åt att tvätta ”monstrets” fönster och några av oss hinner titta lite kort inne i fortet. Klockan 10.40 är vi färdiga och chauffören vänder bussen så att gräsmattan och monumentet över helikopterolyckan som var i februari 1985 hamnar på förarsidan. Fyra personer dog i den olyckan och den var i närheten av Namutoni vid en plats som kallas Adoni.

Det tar bara tolv minuter från Namutoni till att George kliver ut för att ordna med pappersexercisen vid Von Lindequist Gate. Det är Etosha-parkens östligaste entré och den döptes efter en tysk kolonialherre. Framför oss står en ensam sydafrikansk safaribil. Kontrollanterna går noga igenom en del av packningen i den. Kylboxen verkar vara mest intressant. De undersöker inte vår buss lika intensivt.

Vi använder nu väg T1 mot Tsumeb och vid en tidig rastplats är det gott om fjärilar. Snart passerar vi en järnvägsstation döpt efter trafikpolitikern och SWAPO-medlemmen ”Dr Moses Amweelo”. Vägarna är mindre än tidigare men fortfarande oftast raka.

Fortsättningen finns här: Dag 11. Etosha; Gamedrive – Rundu. Del 4.

Vill du inte läsa den här berättelsen i uppdelningen här på hemsidan finns den till försäljning här: Dagbokshistoria för Namibia, Botswana och Zimbabwe.